Asfaltering i Töjnan – hur stor ytan faktiskt behöver vara
Den vanligaste frågan inför en ny uppfart är vad kvadratmetern kostar. Den näst vanligaste borde vara hur många kvadratmeter man faktiskt behöver, och den ställs nästan aldrig.
Det är synd, för det är den frågan som styr priset mest. En uppfart som ritats generöst kan lätt vara femtio procent större än den behöver vara, och varje kvadratmeter kostar lika mycket som den första.
Samtidigt finns ett motsatt fel: en uppfart som är för snålt tilltagen fungerar inte. En bil behöver utrymme att svänga in, att öppna dörrar och att vända om det krävs, och en yta som saknar det leder till att man kör på gräsmattan bredvid.
Det finns alltså rätt mått, och de går att räkna fram. Vi gör det innan vi prissätter, och det leder ungefär lika ofta till en mindre yta som till en större.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Genomgång av hur många fordon som ska rymmas och hur de används
- Beräkning av svängmått vid infarten från gatan
- Mått för att kunna öppna dörrar och lasta ur
- Bedömning av om vändning behövs eller om backning fungerar
- Förslag på ytans form med måtten angivna
- Alternativ där en del av ytan görs i ett billigare material
- Besked när en önskad yta är större än behovet
Så går det till
Hur används ytan
Antal bilar, om de står permanent eller kommer och går, om det finns en släpvagn, om någon behöver komma ur på den breda sidan.
Svängmåttet räknas
Infarten från gatan kräver ett visst utrymme att svänga in på. Det är oftare begränsningen än ytans totala storlek.
Vändning eller backning
Att kunna vända kräver betydligt mer yta än att backa ut. Vi visar vad skillnaden kostar så att valet blir ert.
Formen föreslås
Vi ritar upp ytan med mått. Ofta blir den mindre än den ursprungliga tanken, ibland större.
Alternativ
Ytor som används sällan kan göras i grus eller marksten i stället. Det sänker kostnaden utan att funktionen försvinner.
Asfaltering Töjnan i hela Sollentuna
Svängmåttet vid infarten är det som avgör om en uppfart fungerar, och det är nästan alltid den verkliga begränsningen snarare än ytans storlek. En bil som ska svänga in från gatan behöver en viss radie, och den radien beror på gatans bredd: från en smal gata krävs en bredare infart än från en bred, eftersom bilen har mindre utrymme att lägga upp svängen på. Är infarten för smal blir följden att man antingen kör över kanten varje gång eller får backa i flera drag, och båda syns på ytan efter ett år. Vi mäter gatans bredd och räknar på det innan vi ritar. Det andra är frågan om vändning, som är den enskilt största posten i en villauppfart. Att kunna vända kräver ungefär dubbelt så mycket yta som att backa ut, och för många är backning fullt acceptabelt medan andra inte vill göra det alls. Det är ett val och inte en teknisk fråga, men det ska tas med siffrorna framför sig eftersom skillnaden i kostnad är betydande. Det tredje: allt behöver inte vara asfalt. En yta som används några gånger om året – för en släpvagn, för en gäst – kan mycket väl vara grus, och kombinationen är både billigare och ofta trevligare att titta på.